60 poäng senare

Helt ärligt vet jag inte vad jag hade förväntat mig. Ett avbrott från den vardag jag för tillfället inte trivdes så bra i. Nya insikter och kunskaper och en ny väg till framtiden. Allt det här har jag fått, med råge.

Första fem veckorna var helt galna, och hade resten av året varit likadant vet jag helt ärligt inte om jag klarat av det. Kursen ”Socialt arbete som ämne och profession” gick i 150 knyck med många föreläsningar, halvkrångliga böcker samt ett väldigt stort arbete med tillhörande redovisning och opponering. Släng därefter in en ny, ovan miljö, många nya människor att lära känna och förhålla sig till samt en stor livsomställning så är det inte svårt att förstå hur fysiskt och psykiskt trött jag var efter den där kursen.

Nästa kurs kändes efter den chockstarten som en semester. ”Samhälleliga levnadsvillkor” var visserligen lätt deprimerande och utmålade en väldigt mörk bild av samhället, människor, människors möjligheter, ja, allt! Men en sak jag verkligen gillar med utbildningen är hur direkt den är kopplad till verkligheten. I första kursen hade vi två obligatoriska studiebesök och i den här kursen ett. Vi besökte Miljöhuset som är en del av dagverksamheten för funktionshindrade och redovisade sedan besöket utifrån aspekter som genus, klass och ålder. Gudskelov hade jag de här två kurserna min hittills bästa basgrupp. Vi jobbade himla bra ihop och hjälptes verkligen åt att ta oss igenom den tuffa starten.

20121004-141153.jpg20121004-141230.jpg

Sedan kom kursen som alla våra lärare tydligen längtat efter, ”Individer och grupper i utsatta livssituationer”. Jag vet inte hur många som var inblandade, men det var många vilket såklart gjorde att kursen omgavs att ett förvirrat intryck. Det gäller förresten de flesta av kurserna. Min vana trogen har jag sökt mig till en utbildning som är ny och ovan för lärarna. Och vår plattform Pingpong lämnar extremt mycket att önska i fråga om användarvänlighet och tydlighet. Den uppdatering som gjordes strax före jul hjälpte visserligen, det stora problemet är att alla våra lärare möter plattformen för första gången när de ska ha oss. Så precis när vi lärt oss hur en kursansvarig och dennes lärare tänker och använder Pingpong är det dags att lära om sig. Än så länge har det inte orsakat några katastrofer, men mycket irritation och konstiga frågor i min klass forum på Facebook, där vi alla uppfattat saker på olika sätt. Förhoppningsvis reder väl detta ut sig inför nästa år. Och för att återvända till ”Igus”, som kursen så fint kallades, så gav den också en mörk bild av samhället. Vi lärde oss om utsatta barn, missbruk, våld och kriminalitet. I kursen ingick också att vi skulle göra en egen powerpointpresentation och spela in en föreläsning till den, något jag tror de la in bara för att vi skulle inse att det lärarna hade så svårt för inte nödvändigtvis är så enkelt som vi kanske trott. Eftersom kursen sträckte sig över halva terminen och därmed över jul, gav schemat en stor möjlighet till anpassning vilket jag då tyckte var väldigt skönt. Att kunna vara i Stockholm och resa bort över jul blev på det här sättet inget hinder för att hänga med i utbildningen.

Vårterminen inleddes med den ack så röriga och intressanta ”Centrala teorier och begrepp i socialt arbete”. Det intetsägande kursnamnet visade sig behandla sådana teorier och begrepp som psykoanalys, krishantering, familjeterapi/systemteori, etik och socialpedagogik. Precis sånt jag vill jobba med alltså! Kursen började med att vi skulle psykoanalysera oss själva och våra liv, något som jag tyckte var väldigt jobbigt och utelämnande, men ack så nyttigt. Vi fick göra egna nätverkskartor för att lista ut vilka människor som står oss närmast, varför och vad vi tycker om det. I den här kursen fick vi också den mycket roligare uppgiften att analysera ett antal sagor och berättelser utifrån de teorier vi lärt oss. Vem kunde till exempel tro att ”Den fula ankungen” egentligen handlar om symbolisk interaktion, rollövertagande och ångest? Eller att Bamses familj använde teorin om gerotranscendens för att underhålla Farmor och hennes vänner? Det hela avslutades med en hemtenta där vi, två och två, skulle gå igenom ”Annas” eller ”Williams” liv och förklara varför det hade gått snett för dom, utifrån teorierna, såklart. Tillsammans med Malin var det arbetet lättgjort och nog var jag lite stolt när vi fick omdömet att ”fler elever borde vara som ni” av läraren.

Mest intressant för en samhällsnörd som mig var ändå ”Socialt arbete och samhällets organisering”. Som en förlängning av samhällskunskapen på gymnasiet, med lite djupare insikt in i kommunernas, landstingens, regeringens, riksdagens och EU:s roll i vår vardag och våra liv. Jag försökte i inledningen entusiasmera mina gruppmedlemmar genom att uppmana dem att besöka ett kommunfullmäktigemöte eftersom ”det ju är vår vardag det handlar om!” Men mitt förslag fick minst sagt ett svalt mottagande. Över lag var kursen väldigt bra strukturerad och de tre seminarierna vi hade kändes både relevanta och intressanta. Tyckte jag.

Jag hade hela året gruvat mig för den sista kursen. Juridik är himla intressant och – har jag förstått – väldig användbart i min förhoppningsvis framtida profession. Men att 1) måsta köpa en lagbok och 2) lära mig fatta och hitta i sagda lagbok har bitvis känts övermäktigt. Men ”Rätten i socialt arbete” visade sig vara en fantastisk avslutning på ett väldigt bra första läsår. Genom en ren slump fick jag en lagbok dagen innan kursen skulle starta och redan efter de inledande övningarna tyckte jag mig förstå uppbyggnaden av den bok som ligger till grund för alla våra liv. Den här kursen visade sig vara mer intensiv än många andra, med hela sju ”seminarier” som mer var arbeten eller case som skulle göras i basgrupperna. Men med en väldigt strukturerad basgruppssamordnare, dvs jag, organiserades kursens veckor upp snabbt och alla visste därför vad de skulle göra. Tyvärr var inte alla gruppmedlemmar riktigt lika engagerade, men som så många gånger förr tänker jag att det är ”deras förlust” och tog åt mig allt jag kunde av juridik som både var krångligare, mer lärorik och intressantare än jag hoppats. Jag har visserligen inte fått tillbaka sista tentan än, men eftersom den här kursen krävde 50%, mot de andras 65% för att få godkänt är jag inte orolig. Det ska mycket till för att jag inte ens har hälften rätt i ett ämne jag tycker är så intressant. (Uppdaterat: VG!)

Och hade jag jobbat som vanligt det här året hade jag ju gått miste om så mycket kunskap, till exempel:
* Vem George Herbert Mead är och vilken betydelse han haft för sociologins framväxt.
* Det är kungen som har sista ordet i beslut som rör adoptioner.
* De tre nivåerna av Goffmans stigma-teori.
* Hur våra personligheter skapas i samarbete med den signifikante andre.
* Skillnaden mellan deduktion och induktion.
* Och, såklart, hur mycket jag ser fram emot att få använda all denna teoretisk kunskap i verkliga livet.

Annonser

8 reaktioner på ”60 poäng senare

  1. Ping: 120 poäng senare | Hannas historia

  2. Ping: Vad jag gör – egentligen | Hannas historia

  3. Ping: 150 poäng senare | Hannas historia

  4. Wow skönt och höra att det finns fler innan mig hehe! Jag läser i Umeå och har nu Socialt arbete och samhällets organisering! För mig är det här inte så intressant men däremot ett STORT måste! Kom in på denne sida när jag sökte ”tjänsteperson” då jag sitter och kikar på gamla tentor:)

    Ha en trevlig helg!

    • Hoppas du ändå klarar kursen och att du tycker utbildningen i sig är intressant. Det tycker verkligen jag. Och välkommen hit! :)
      /Hanna

      • Hej, tack! Jo jag hoppas det jag med. Det var ganska mkt för oss på Centrala begrepp och teorier i socialt arbete så man var rätt så mörbultad efter. Men denna kurs är mer pedagogisk och efter att jag skrev på din blogg så satt jag med gamla tenta frågor och kom på efter en stund att, men det här är ganska intressant ändå:) Man växer ganska mkt på det här programmet:)

      • Det gör man absolut! Och ju längre in i utbildningen, desto mer inser man vilken nytta man har av allt det jobbiga man kämpar med i början. Så kämpa på! :)

  5. Ping: Mitt sommarlov | Hannas historia

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.