En svår och jobbig grej

Det var den 10 augusti 2011. Jag och Elisabeth hade besökt Kraftverksmuseet i Finnfors. Hon körde, och i bilen hade hon en skiva med Lars Winnerbäck. Det enda jag visste om honom var att hans låt ”För dig” hade figurerat på några Spotifylistor jag lyssnat på, och att Annelie och hennes dåvarande pojkvän hade hyrt bil och kört i enkom ner till Linköping för att lyssna på honom flera år tidigare. Men något hände där i Elisabeths bil på väg hem från Finnfors. Hon tipsade om några låtar och flera dagar framöver fick jag fler tips från olika håll och lyssnade och lyssnade och lyssnade…

Det gick så långt att under en dryg månad lyssnade jag inte på något annat. Och nu överdriver jag inte. Winnerbäck var det enda jag lyssnade på. Framförallt den här låten, lite senare den här. Det var något i mitt liv som gjorde att han träffade precis rätt hos mig, precis då. En jobbig vår och sommar och helt plötsligt dök den här musikern upp som skrivit låtar precis om hur jag kände mig och hur jag mådde.

I oktober samma år skulle han komma till Idun i Umeå och peppen var total. Det var en avskalad spelning, med bara huvudpersonen och tre musiker. Jag minns inte jättemycket – jag var som i ett lyckorus – förutom att det var minst lika bra och magiskt som jag hade hoppats. Och när han, helt ensam på scenen med en akustisk gitarr, sjöng ”Hugger i sten”, då var lyckan total.

wb1

Jag har lyckats se honom två gånger till. Förra året missade jag tyvärr hans spelning på Stadsfesten, men jag lyckades gudskelov pricka in hans spelning på Gröna Lund istället. Jag var inte alls i samma sinnesstämning då som året innan, men jag älskade ändå den spelningen. I huvudet ringde mest hela tiden en av mina favoritrader från ”För dig”, nämligen ”man kan kalla det förnuft men aldrig sunt.”

wb2

Den senaste (men inte sista) var i lördags när han flankerades av Robyn och Kent på invigningen av Tele2 Arena. Jag hade återigen Elisabeth vid min sida, och var nästan lika peppad som första gången. Men han spelade en del nytt som jag hade dålig koll på, och den där riktiga magin ville inte infinna sig i den stora arenan med ett svårförklarligt eko.

wb3

Men får jag chansen igen att få se honom tar jag den såklart. Någon som hjälpt en på det sätt Winnerbäck hjälpte mig kan man ju inte överge hursomhelst. Och han kommer ju ändå att vara med mig genom hela livet. Den här låten är en av två som jag vill ska spelas på min begravning.

6 reaktioner på ”En svår och jobbig grej

  1. Ping: En summering och en lista | Hannas historia

  2. Ping: Bloggutmaning, dag 10 | Hannas historia

  3. Ping: Tea <3 Jörgen | Hannas historia

  4. Ping: Älgjägarväder | Hannas historia

  5. Ping: Jag har väntat på ett regn | Hannas historia

  6. Ping: Coronatankar #2 | Hannas historia

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.