Att säga adjö

Den första begravningen jag var på var moster Gunnas man, Valdemar. Jag minns väldigt tydligt hur pappa väckte oss en morgon och berättade att han dött under natten. Jag var åtta, och vi syskon skulle få vara med på begravningen. Först var jag lite tveksam eftersom jag inte visste om jag ville se en död…

Zermatt del 3: Byn

2010 besökte vi Val Thorens. Orten är helt uppbyggd kring skidåkning. Huvudgatan är en skidgata och alla byggnader är gjorde för skidåkares skull. Champoluc, som vi for till 2011, visade sig vara mycket mindre och framförallt inte uppbyggd kring skidåkning. Det var såklart dess huvudsakliga verksamhet, men byn var inte alls anpassad på samma sätt och därför mycket…

Zermatt del 2: Veckans…

… längsta: När vi åkte från Klein Matterhorn/Piccolo Cervino ända ner till Valtournenche. Europas näst längsta sammanhållna skidåk på drygt 22 kilometer. … roligaste: När Per frågade på en italiensk lunchrestaurang ifall de tog ”svenska franc”. Bara för att resten av världen blandar ihop Sverige och Schweiz behöver ju inte vi göra det. … mest förvirrande:…

Zermatt del 1: Resan

Första gången vi åkte till Alperna var 2010. De sjus gäng begav sig då till Val Thorens där Fajje yttrade de bevingade orden: ”Kolla så mycket osprängt berg!” Helt tagna av de vita vackra vidderna fotade vi alla som galningar. Men ganska snart efter hemkomsten insåg vi att en bild aldrig kunde göra alperna rättvisa.…