Hur det gick med målen – och nya

Inför 2015 skrev jag en lista på förhoppningar eller mål. Det känns sjukt att det är ett helt år sen. Men så är det. Och nej, alla blev inte uppföljda. Men några. Typ såhär.

  • Jag ska trivas på praktiken och lära mig massor. 
    Att jag gjorde! Både trivdes och lärde mig. Jag hade ju dessutom sån tur att jag fick fortsätta där under sommaren. Och det låter inte alls omöjligt att jag ska få återvända när jag går ut skolan. Fortsättning följer, så att säga.
  • Vi ska köpa huset. Eller ett hus.
    Ehh… Nej. Arton visningar senare så börjar jag nästan misströsta. Men ”vårt” hus har helt enkelt inte dykt upp än. Tyvärr
  • Jag ska träna mer regelbundet och en gång för alla bygga upp min veka rygg.
    Det här har jag faktiskt gjort, på riktigt. Sedan april har jag sprungit minst två gånger i veckan, med några undantag, t.ex. sjukdom (bl.a. senaste veckorna) eller resor. Mellan 4–10 km. Och det här kommer vissa tycka är jobbigt att läsa, men 90% av de här löprundorna har jag gjort före kl 8 på morgonen, innan jobb eller skola. Finns det något bättre sätt att starta dagen? ;) Jag har även styrketränat en del, men inte alls lika regelbundet. Trots det är både ryggen och knäet så himla mycket bättre än tidigare. Jätteskönt är det.
  • Ta mig mer egentid.
    Oh ja. Att jag har. Efter år av uppmaningar från olika håll har jag börjat med yoga. Jag har dessutom börjat gå på akupunktur. Snacka om egentid.
  • Lägg upp en instabild som får 100 likes.
    Nope. Kom upp i 57 på två bilder, 56 på två och 54 på två. Får jobba vidare på det.
bild1

Bilderna med röda kryss är från 2015.

På Flickr gick det lite bättre. 248 likes!!! Kanske inte så mycket med tanke på att 15 000 kollat på den. Men ändå häftigt.

På Flickr gick det lite bättre. 248 likes!!! Kanske inte så mycket med tanke på att 15 000 kollat på den. Men ändå häftigt.

  • Lära mig simma ordentligt.
    Även det här lyckade jag faktiskt med. Inte för att jag har simmat sen kursen tog slut. Men jag känner mig mycket tryggare i närheten av vatten nu.
  • Lämna landet minst en gång.
    Det blev faktiskt inte mindre än fyra gånger. Finland, Grekland, Finland och England.
  • Åka 50 mil skidor och minst ett lopp.
    13 mil. Inte ens i närheten alltså. Men två lopp blev det.
  • Få in mat- och sovrutiner nu när jag ska ”jobba” dagtid.
    Jo. Snacka om att jag blivit ”rutin-erad”. Får faktiskt jobba på att behålla det nu när jag i huvudsak kommer att plugga hemma i vår.
  • Fira midsommar i ”gropen” i Leksand.
    Jajemän.
  • Köpa en ny skidjacka.
    Jomen faktiskt. I Umeå i höstas, i samma affär där jag köpte min förra.
  • Gå Mineralleden eller motsvarande.
    Räknas Kraft”leden”? Fast några till hann jag ju med också.
  • Ha en Facebookfri vecka. 
    Jepp.
  • Grilla middag i Erikslidsbacken.
    Jepp.
  • Slösurfa mindre och spendera mindre tid på FB, IG och random bloggar.
    Jomen typ. I perioder.
  • Köpa en ny vår-/höstjacka.
    Det också. I våras.
  • Läsa mer.
    Njäe. Skolböckerna och -artiklarna gör att jag inte är så lässugen på kvällarna. Hoppas jag återfår suget när skolan äntligen tar slut.
  • Fota mer.
    Jo, faktiskt! Men då har jag ju också köpt en ny kamera (!).
  • Lära mig använda blixten ordentligt.
    Nej. Det här målet får jag nog flytta över till nästa lista.
  • Bada i havet.
    Jodå. Medelhavet räknas.
  • Springa/lufsa alla Broarna runt igen.
    Nej. Förklaring här.
  • Umgås mer med mina vänner. 
    Mer vet jag inte. Men lika mycket iaf.
  • Sluta oroa mig så mycket för saker jag inte kan påverka.
    Njäe. Svårt att mäta iofs. Men typ.
  • Äta mindre godis.
    Njäe. Kanske i perioder. Men jag är svag för skumtomtar… Och skumhallonlakritsdödskallar.
  • Springa en mil, gärna i ett lopp.
    Jomen faktiskt. Kraftloppets 11 km var kanske inte det smartaste jag gjorde i år, men sjukt häftigt var det. Men backarna var joooooobbiga. Och jag kom toksist! Men nån ska ju göra det också.
  • Säga nej.
    Ja.
  • Säga ja.
    Nej.

Summering: 18 helt avklarade, 5 delvis, 4 inte alls.

Nästa år då? Vissa mål får helt enkelt stå kvar. Så här är förhoppningarna/målen inför 2016:

Vi ska köpa ett hus – därmed basta. Jag ska ta min socionomexamen och få ett bra och intressant jobb. Lära mig använda blixten ordentligt. Läsa mer. Äta mindre godis. Åka utomlands minst två gånger (en är redan bokad). Se Adele! (sjukt peppad). Fortsätta med mina regelbundna löpturer. Börja styrketräna mer målmedvetet. Åka skidor. Göra klart Kraftklassikern (det här hänger på att det finns nog med snö). Åka hela Skellefteå Ski Tour (samma här). Ha en Facebookfri vecka. Lägga upp en Instabild som får 100 likes (skam den som ger sig). Fortsätta unna mig egentid. Säga ja. Säga nej. Och lite annat som jag håller för mig själv.

Förresten vill jag avsluta med att säga att jag är så himla glad att få göra ännu en sån här sammanfattning. Jag är glad över att jag är frisk och har hopp inför framtiden. Jag är glad över att kunna se tillbaka på ännu ett bra år, och att kunna se framåt mot ett ännu bättre. Eller låt mig förtydliga, jag har haft ett väldigt bra år rent fysiskt. Mentalt har det varit tyngre. Både med allt som hände i våras och lite annat. Men i det stora hela kan jag inte alls klaga. Och det är inte alls alla förunnat. Och jag är glad över att ni vill följa mig och mina inlägg ännu ett år. 2016 – mot framtiden!

Annonser

En reaktion på ”Hur det gick med målen – och nya

  1. Ping: Det mest händelserika året nånsin | Hannas historia

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.