Firandet fortsätter

Efter USA och Marocko var det Ungerns tur. Jag som aldrig varit så förtjust i gulasch hoppades verkligen att vi skulle slippa äta just det, och det gjorde vi. Det visade sig att Ungerns matkultur består av mer än så.

DSC_7272

Elin kom direkt från bilage-stök och fick därför tillaga sitt bidrag, gurksalladen uborkasaláta (uttalas obårkaschalaata) på plats. Den uppmärksamme känner kanske igen vimplarna. Sjukt smidigt när länder vi firar har samma färg i flaggan.

DSC_7274

Eli hade läst att trots att babusjkor är ryska, så är de tydligen väldigt vanliga i Ungern. Så de fick utgöra dekorationerna, tillsammans med Ungern-färgade ljus. Väldigt mysigt.

DSC_7267

Dukningen…

DSC_7273

… och bordsplaceringen. Den bestod av fyra kända ungrare. Vi fick dra en lapp ur en skål för att veta var vi skulle sitta. Själv fick jag Zsa Zsa Gabor. De andra en nobelpristagare i litteratur, en kvinnorättskämpe och Ungerns mest framgångsrika idrottsman genom tiderna. Bra letat av Eli, själv hade jag inte kunnat ge exempel på fyra ungrare ens om jag ansträngde mig.

DSC_7280

Jag stod för huvudrätten: Hortobágy palacsinta (uttalas Hårtåbadji pallachinta). I princip crepes, fyllda med kyckling/quorn i en paprika- och lökblandning och ugnsgratinerade i en crème fraich-röra. Faktiskt godare än det lät, och tillsammans med Elins gurksallad och Åsas potatisbröd (ej på bild) blev det en fantastisk rätt.

DSC_7281

Mirjam bidrog inte med nåt. Utom att vara söt.

DSC_7286

Till efterrätt hade Eli ansträngt sig och gjort Barna Mézes. Inte mindre än tre dagar tog det att baka. Men det var det värt! Mastigt men väldigt gott. Dock åt ingen av oss upp hela biten, vi var lite för mätta för det.

DSC_7290

Men såhär glada var vi efter en kväll med god mat och prat om allt från sjungande poliser, nätdejtning, framtidsplaner och bedövningens vara eller icke vara.

DSC_7295

Kvällen avslutades med att vi planerade för nästa tema-kväll. Efter några nationaldagar tänkte vi återgå till tidsperioder och siktar på 60-talet. Någon läsare som har något bra tips på 60-talsmat?

Recepten på all mat – förutom efterrätten – finns här.

Annonser

En reaktion på ”Firandet fortsätter

  1. Ping: Det mest händelserika året nånsin | Hannas historia

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s