Söta små stugor

Byn jag växte upp i består egentligen av tre små byar som sitter ihop. Så som byar ofta gör. Så även vår nya hemby. Skillnaden är att jag växte upp i ”huvudbyn” och har alltså aldrig haft något problem med att tänka så. Vår nya hemby är istället ”sido-byn” eller ”bi-byn” om man så vill. Den är betydligt mindre och har faktiskt fler sommarstugor än bofasta hushåll. Men som boende i periferin så händer det att man blir lite irriterad. De i stora byn får såklart plogat före oss och har säkert en massa andra fördelar också. Trots det säger jag ofta att jag bor i ”Hemvattnet vid Gummark”, för de som är lite mer närboende. För de flesta vet var Gummark ligger, knappt nån har hört talas om Hemvattnet. För utomsocknes folk säger jag bara Hemvattnet, de vet ju ändå inte vars Gummark ligger. Men, i alla fall så är det nio åretruntboende i byn. Och kanske dubbelt så många stugor. Har faktiskt inte stenkoll.

Än så länge ligger jag bra till i mitt mål med 100 varv runt byn. Och för att förtydliga är det då inte 100 varv runt Hemvattnet eftersom det innebär en sträcka som inte vinterhålls och innehåller två hästhagar. Utan det är 100 ”stora varv” som innefattar en del av södra Gummark. Där dom till och med har gatlysen. Dom ska alltid vara värst! Trevligast är det såklart att gå på helgerna när det är ljust. Och allra trevligast hittills har det varit när jag hunnit gå när vi fortfarande hade den vackra fluffvintern jag berättade om här.

Den första söta lilla stugan jag ser på mina promenader är såklart vår egen lillstuga. Den måste jag ju också berätta mer om. Men kanske sen, när man inte fryser ihjäl där inne.

Sen tar det ett tag innan jag ser någon mer stuga. De två närmsta husen är faktiskt åretruntboende vilket känns bra. Vi är inte helt ensamma i vårt lilla hörn av världen.

Ganska precis på andra sidan sjön från oss står den här lilla stugan. Jag är tveksam om att den någonsin bebos, och jag tror knappast den är större än min första lägenhet (17,5 m2) men den är bara så sjukt söt! Skulle lätt kunna vara med i en saga.

Väldigt mitt i skogen står också det här förfallna garaget. På senaste släktträffen fick vi faktiskt veta hur det kommer sig. Vägen vinterhölls inte så bra förr (säkert Gummarkarna som tog all snöröjning redan då) så två grannar byggde varsitt garage upp i en backe för att på så sätt kunna vara säkra på att ta sig iväg på morgnarna. Härifrån var det ju liksom nerför.

Det andra garaget är rivet, och det här är alldeles snett och vint. Men inte mindre sött för det. Nu syns det inte hur låga dörrarna var, men om jag försökte köra in vår SUV där skulle taket vara ungefär i höjd med ratten, tror jag.

När vi flyttade in var i stort sett sträckan från södra Gummark till badplatsen (säger er inte så mycket, jag förstår, men typ två kilometer uppför) helt flankerad av djup skog. Under hösten försvann skogen och promenaderna fick helt plötsligt en helt ny utsikt.

Här bakom står faktiskt också en stuga.

Som ser ut såhär. Den omgärdas av många rykten i byn och ägarna är sällan där. Eller kanske just därför.

Det här är vår närmaste grann-stuga åt andra hållet. Funkisstugan. Jag har egentligen inga kommentarer om den.

Och så har vi gjort ett varv och är tillbaka där vi började. Bara 99 kvar.

 

Annonser

En reaktion på ”Söta små stugor

  1. Ping: Det sämsta på mycket länge | Hannas historia

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.