Krakow dag 3 – det fruktansvärda

Tidigare delar av resan hittar du här.

Att besöka ett koncentrationsläger har länge stått på min bucketlist. Det borde nog faktiskt stå på allas. Nog för att jag gruvat mig, men jag tänker ändå att det är otroligt nyttigt. Precis som att vi besökte DMZ i Vietnam så tänker jag att man får en så mycket större förståelse för hur krig påverkar civilbefolkningen i så mycket högre grad än man kan föreställa sig. Därför var det såklart självklart att besöka Auschwitz och Birkenau när vi besökte Krakow.

Varje år besöker ungefär två miljoner turister Auschwitz (under kommunisttiden ca 200 000/år) så man är aldrig ensam där. Men jag måste ändå säga att jag är imponerad av hur smidigt det gick.

Vi började såklart med att gå in, under den berömda skylten (som tyvärr är en kopia pga stöldskydd). Och redan här kändes det overkligt, att vi verkligen var där, på stället vi sett i filmer och dokumentärer genom åren.

Vi visste ju att vi skulle få gå ut samma väg igen. Det var inte lika självklart under kriget.

Våran guide var superduktig. Och ungefär två äpplen hög. På bilden syns var de som fraktades till lägret kom ifrån.

Här kan det också vara på sin plats med lite siffror. De går inte riktigt att ta in, men det finns en funktion i att upprepa dem. Så att det aldrig ska hända igen. Auschwitz var det största nazistlägret under andra världskriget. 1,3 miljoner (1 300 000) personer kom till Auschwitz. Förutom 1,1 miljoner judar var det polacker, romer, sovjetiska krigsfångar och ”övriga” (t.ex. homosexuella, handikappade etc). 1,1 miljoner (1 100 000!) mördades i Auschwitz under 1940–1945. Det är så sjukt att det inte riktigt går att förstå.

Och en av de allra sjukaste sakerna, som liksom har gnagt sig fast, var ju att det inte var kapaciteten i gaskamrarna som gjorde att inte ännu fler dog. Det gick lätt och fort att döda folk med gas. Problemet var att det tog så lång tid att kremera kropparna. Så sjukt, så sjukt.

De flesta som gasades gjordes det i Birkenau, dit vi ska i nästa inlägg. Men här syns några av behållarna som höll i pelletsarna som blev till gas.

En stor del av utställningen i Auschwitz bestod av saker som nazisterna tog av de som transporterades till lägret. De uppmuntrades att skriva namnen på väskorna, ovetandes om att det inte skulle spela någon roll.

Det här är en bråkdel av skorna som fanns kvar.

.

Det här kändes väldigt grymt att se.

Många hade såklart talliter (bönesjalar) med sig. Som en bonus syns fotografen i rutan.

Lappad, lagad och övergiven.

Ursprungligen var Auschwitz en militärförläggning vilket gjorde att den var oväntat vacker. Nu var det ju tidig vår när vi var där, men när träden är gröna måste det vara väldigt gemytligt. I skarp kontrast till det man hör när man går där, och vet vad som hänt där.

Till skillnad mot Birkenau (mer om det sen) var Auschwitz alltså ordentligt och genomtänkt konstruerad. Stor, men inte i närheten av vad som komma skulle. I det här huset höll ”dödsängeln” Mengele till.

Många av de som kom i början fotades och dokumenterades. Ju längre kriget varade, desto mindre sånt blev det.

.

Inne i de stora husen fanns sovsalar…

… toaletter och duschutrymmen.

Oväntad konst i ett av rummen.

Från början var det ett arbetsläger, inte ett förintelseläger. Men de som bröt mot regler eller kanske bara var uppkäftiga blev såklart avrättade ändå. Ofta uppställda mot den här väggen.

Och inte heller då lär det ha varit ett trevligt ställe att vara på.

Vi var en grupp på cirka 30 pers som hade en liten radiodosa med hörlurar, och så pratade vår guide i en mic. Smidigt sätt att guida en så stor grupp utan att störa de runt om.

En av många vaktkurer.

Ännu en väldigt känd skylt.

.

Även här fanns kremeringsugnar, men i otroligt mindre skala.

När de allierade befriade lägret hängdes några av de ansvariga här. Många av de andra fick andra straff, senare.

Efter en kort lunchpaus åkte vi vidare till det ofattbart stora Birkenau. Mer om det sen.

Annonser

2 reaktioner på ”Krakow dag 3 – det fruktansvärda

  1. Ping: Krakow dag 1 – finmiddag | Hannas historia

  2. Ping: Det sämsta på mycket länge | Hannas historia

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.