Snöstorm(ar)

Jag vet inte exakt hur många gånger jag varit till Hemavan, kanske mellan 10-20. Sen jag och Anton blev ihop har vi varit dit minst en gång per år, och Anton brukar säga att under den tiden har han haft en dag med bra väder, och den lyckades Jonas förstöra genom att bryta armen. Trots det har vi aldrig varit med om något liknande det vi bjöds på i år. Men låt oss börja från början. Helgen innan skulle jag med några tjejer till Kåbdalis för en riktig tjejskidhelg. Jag vaknar den dagen med dunderförkylning och 38,5 i feber. Ett tag var det så illa att jag trodde att även Hemavanresan skulle vara i fara, men det kändes fånigt att stanna hemma ifall det skulle börja ge med sig, så jag for. Fullastad med tillbehör, som ni kommer att se sen.

Den här bilden tog jag utanför vårt hus för att visa att någon äntligen (!) tryckt ut våra plogkanter som inte varit roliga under vintern. Det här ska ju inte handla om våran plogning, men låt oss säga att de har varit väldigt tydligt att vi bor ute på landet den här vintern.

När vi kom fram till stugan var det ganska lite snö. Faktisk så lite att trots att vi var där för tredje gången inte visste att det fanns en altan, något vi fick syn på den här gången.

Prognosen sa snö och moln för hela helgen. Sedan vår nyårsresa hade det kommit en hel del och backarna skulle vara i bra skick. Fick vi veta. Det kändes alltså ganska lovande.

I vanliga fall har jag mobil, kontokort, lypsyl och kanske nåt mer i fickorna när vi är ute i backarna. Den här gången var de mer välpackade än så. Värst var bihålorna, både för att jag hade ont och för att de var svullna vilket gav mig lock för öronen. Det är inte kul när man åker upp och ner, upp och ner…

Men redan första dagen blev det tydligt att jag nog inte skulle gå miste om så mycket skidåkning. Det var nämligen väldigt tungt och blött i backarna. Vi åkte några få åk, fikade… åkte några åk till…

… sen började det snöa. Och blåsa. Det är svårt att visa på bild, men det var INTE roligt. Vi tog vår tillflykt till Björk där vi åt lunch i nästan två timmar, i väntan på att det skulle sluta blåsa.

Att snön smälter direkt på hjälmen säger väl ändå något om temperaturen?

Men ska man bli fast i en snöstorm är Björk rätt ställe att vara på. Det här är den godaste palsternackssoppan jag någonsin ätit, tillsammans med lokalt veteöl. Mums!

Efter vår överdrivna lunchrast var vädret knappt bättre, så vi begav oss till stugan för lite afterski med eld på öppna spisen.

Grabbarna tog på sig matlagningen första dagen medan jag och Elin chillade i soffan.

Sen spelade vi spel, såg dam-hockey-SM-finalen och la pussel som vi hittade i stugan.

Dagen därpå började rätt lovande. Grått, men ingen blåst och knappt snöfall. Det tråkiga var att min kropp tyckte att de få åken dagen innan räckte gott, så vi körde 2-1-principen. Jag körde ett (långsamt) åk medan de andra körde två.

Att till och med Kungsliften var öppen säger en del om att vädret ändå var okej. Dock bara fram till branten eftersom det ovanför inte fanns något spår pga snödrivor. Men ändå!

Anton ser lite bekymrad ut. Elin också.

Men en obligatorisk gruppbild fick vi till iallafall. Det här blev också dagen med mest skidåkning och bäst väder.

Sen kom på lördagen. Och kolla, sol! Vi skyndade att ta bildbevis. Åkte ner…

… och nästa gång vi kom upp var det full snöstorm. Sikten försvann helt och att Patrik plogar på den här bilden, nåt jag inte tror han gjort sen han var typ fem, säger väldigt mycket. Vi tog sikte på elljusstolparna och kämpade oss långsamt tillbaka till Centrumbacken för att inte bli kvar i fel sida av systemet.

Nu förstår jag verkligen det här med att folk blir överraskade av väderomslag på fjället. Det gick väldigt fort från sol till det här. Otäckt fort.

Efter ännu en långlunch och något stackars åk till när det lugnat ner sig gav vi upp och åkte till stugan. AIK hade tidig match och det fanns spel kvar att spela.

AIK mötte Djurgården och Anton insåg inte vilket felval han gjort i kläder förrän vi påpekade det.

På söndagen, hemfärdsdagen, vaknade vi till att vårat fönster såg ut såhär. Vi bodde på övervåningen.

Dagen innan hade vi varit lite förutseende och skottat fram bilarna för att lättare ta oss ut på morgonen. Jo jo…

Elin skulle med ett flyg och snabbåt frukost och gick ut och skottade. Grabbarna följde sen efter medan jag städade stugan själv. Men vi tog oss ut, Elin hann till sitt flyg och vi tackade Hemavan för ännu en helg. Innan vi for dit var jag helt säker på att förkylningen skulle göra att jag missade en massa skidåkning. På ett sätt känns det ändå bra att det var faktorer utanför mig som påverkade.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.