Det finns!

Hela vintern har vi sagt att vi skulle försöka få se ett norrsken. Jag har skaffat app och börjat följa en sida på Facebook och har försökt hålla koll. Men på veckorna lägger vi oss lite för tidigt för att få se de riktigt kraftiga norrskenen. Men när vi kom hem från hockeymatchen häromkvällen (som…

Den bästa delen av vintern

En av de många podcaster jag lyssnar på spelas in i Göteborg. Programledaren sa häromveckan att det var skönt att den första vårmånaden äntligen var här. Så har jag aldrig tänkt på mars. För mig är det vinter. Men iofs en av de bästa vintermånaderna. Den bästa delen av vintern är ju här: Vårvintern. Lagom…

Besökare!

Alltså, nog för att jag visste att bloggens läsarskara utökats på sistone, men inte kunde jag tro att även fåglarna i Hemvattnet läser min blogg! Eller är det mina nya följare som skvallrat? En dryg månad efter att jag beklagat mig för att vår fågelmat var helt orörd så fick vi oss en liten chock…

Rekordfluffigt

Förra veckan hörde jag i en nyhetssändning att tekniska kontoret i Luleå hade redan då röjt mer snö än de gör på en hel normal vinter. Jag har ingen anledning att tro att det är någon skillnad här i stan. Sen har vi som husägare inget att jämföra med, men jag kan iallfall säga att…

Inga besökare

Det finns vissa saker man liksom måste ha när man bor i ett hus på landet. Gräsklippare. Check. Trädgårdsslang. Check. Verktyg för snöskottning. Check. Fågelbord/fågelmatare. Check. Men ser ni problemet? Sådär översnöad ska inte en inbjudande fågelmatare se ut! Det finns förklaringar. Förra julen (2016) fick vi en massa användbara och roliga saker till det nyinköpta, dock…

Jag – modefotograf?

Jag har alltid varit rätt bra på att ta på mig saker. Att tacka ja. Att testa. Att hjälpa till. Nu senast handlar det om en välgörenhetsorganisation som min närmsta chef är väldigt engagerad i, som jag aldrig hört talas om, men som jag tyckte lät rätt intressant. Jag har varit på ett ”vanligt” möte,…

Äntligen advent

Läser: Sista delen av ”Lilla bageriet på strandpromenaden” som passande nog utspelar sig en jul. Tänker på: Jul! Och allt som hör därtill. Som julpynt på jobbet. Äter: Pepparkakor och skumtomtar. Dricker: Julmust och glögg. Lyssnar på: Weeping Williows jullåtar. Tittar på: Det sitter i väggarna. (Jag vet att det inte är ett juligt program, men det är ärligt.) Planerar: Julen och…

Superettan nästa?

Jag har ju sett kusin Vickes lag tidigare (här) och (här). I fjol lyckades jag missa varenda match, men förra helgen spelade de i Umeå och jag hade endel grejer på Ikea-handlingslistan. Två flugor i en smäll. Det gjorde ju inte heller saken sämre att det var en riktig toppmatch, Umeå låg inför matchen på andra plats…

Temamiddag utan tema

Jag har ju berättat tidigare om våra temamiddagar när vi ätit marockanskt och ungerskt och åttiotal. Bland annat. Den här gången ville vi ha middag för att planera en kommande Stockholmshelg och hade lite problem att hitta en dag som passade. När vi väl hittat en dag så visade det sig att det inte fanns…

Älgjägarväder

Om nationaldagen i första hand och midsommar i andra hand symboliserar starten på sommaren, oavsett väder, så är älgjakten en stark symbol för höstens intåg. I veckan har det faktiskt varit riktigt höstigt, speciellt på morgnarna. Som alla andra höstar sedan 2011 så har jag därmed lyssnat på Winnerbäck på repeat. I hans fina ”Söndermarken”…

I väntan på Stoor’n

Trogna läsare känner ju till min förkärlek för att laga mat över öppen eld, gärna tillsammans med goda vänner på nåt fint ställe. Söndagens utflykt blev som ett riktigt Kinderägg med alla tre kriterierna uppfyllda. I väntan på Stoor’n besökte vi dess lite mindre motsvarighet:  

Den sista halva dagen

Sedan jag blev friskskriven från eländet har jag bara jobbat halvtid. Inte för att jag inte kunnat jobba mer, utan för att det var meningen hela tiden. Våren skulle ju nämligen ägnas åt att ta den magisterexamen jag funderat på sedan jag blev journalist, men som då aldrig blev av. Nu har det blivit. Eller…

Utemat på blankis

Det jag saknade allra mest under min sjukdomstid (förutom att kunna knyta skorna och sådär) var mitt sociala umgänge. Inget ont om Anton och Egon, men jag träffar dom varje dag och ibland är det skönt att få prata med andra människor också. Därför känns det så himla skönt att kunna göra saker utan att…

En konstig sport

”Hur länge sen var det du fotade?” Frågan ställdes i all välmening av min extremt fotointresserade kollega. Svaret satt långt inne. ”Tja… Jag har nog knappt haft ut kameran sen USA-resan. Så det är nog snart dags igen.” Diskbråck och en tung kamera är ingen bra kombination, sen har jag ju inte direkt varit särskilt…

Midsommar med familjen

Vanligtvis brukar mina midsomaraftnar spenderas först med familjen i Bonnstan, sen med vännerna någonstans på kvällen. Men i år blev lite speciellt. Eftersom lilla Lovisa skulle döpas på söndagen var Carin och småkusinerna (som ju inte är så små längre) i stan, och vi bestämde oss därför att fira även kvällen med familjen, hemma i…

Överblivet men roligt

Som sagt. Jag blev tillfrågad att vara krönikefotograf. Tackade naturligtvis ja. Tog en miljard bilder. Valde ut några få som de kunde välja bland. Så som fotografer gör. Men sen blir det ju alltid ett gäng roliga, fåniga, konstiga och ibland minst lika bra. Här har ni ett urval. Och både Eli och Åsa blev…

Ett ärofyllt uppdrag

På grund av en massa olika orsaker har jag knappt fotat nåt allt i år. Och jag saknar det! Därför blev jag väldigt glad när Eli och Åsa frågade om jag inte kunde tänka mig att fota en krönikebild på dom två till sommarbilagan. Klart jag kunde det! Sen att den utpekade dagen inte var…

Skulle inte tro det…

Dom som känner mig vet att jag inte är så förtjust i vatten. Speciellt inte vatten som kommer uppifrån. Eller kallt vatten. Eller vatten som inte är riktigt varmt och som befinner sig i ett badkar. Inomhus. Gärna med lite badskum e.dyl. i. Vatten som är så varmt att man liksom får sänka sig i…

Firandet fortsätter

Efter USA och Marocko var det Ungerns tur. Jag som aldrig varit så förtjust i gulasch hoppades verkligen att vi skulle slippa äta just det, och det gjorde vi. Det visade sig att Ungerns matkultur består av mer än så. Recepten på all mat – förutom efterrätten – finns här.